sonjamedy

När man väl börjat att ha dålig uppdatering så är det lätt att det förtsätter. Samma med när man börjat vara vaken på nätterna är det svårt att sluta. Nu är det så att det går inte bra i skolan alls. Eller vad går bra egentligen? Kan ju börja med det. Svar: inget. Ingentin går särskilt bra. Just därför är det svårt att komma på plats igen. Om det bara hade varit en sak att fokusera på så hade det varit en annan femma. Men allting på amma gång? Jag blir tokig just därför för att jag inte vet vart jag ska börja. Ikväll ska jag göra 40 minuters pilates och sen ta en dusch. Efter det ska jag gå och sova. Jag ska sova till klockan 11 sen ska jag äta en lättare frukost för att sen få plats med lunch. Det känns som att jag är liten igen. Att jag behöver scheman till de rutiner som bör göras dagligen. Nu var det inte läxor som var det tyngsta. I alla läx-stressningar så glömde jag allt annat som inte stod rätt till. Och nu måste allt bearbetas. Men det är inte lätt när det är lov. Alla man ska träffa och hinna umgås med. Men jag klaga inte. Ni vet att jag älskar att umgås med mina vänner! Men inga sura miner om jag inte alla gånger väljer er framför att vara hemma, läsa, duscha och sova. Jag måste. Annars kommer jag aldrig klara nästa termin. Inte en chans. Och för att vara lite tapper så har jag försökt, jag har varit i skolan hälften så mycket som jag hade velat. Jag vill ju egentligen inte alls. Jag hade behövt pausa nu. Hursomhelst ledde allt detta inte direkt till ett större leende på läpparna.
Jag vill ingenting utom att hitta livslusten igen. Och ett bra tangentbord hade suttit fint, så jag ides blogga också.